Thursday, October 11, 2007

Möss och människor av John Steinbeck


Det här en ganska kort berättelse men ändå tillräckligt lång för att fånga läsaren och hålla en kvar. Två män är på väg till en gård för att arbeta. De har flytt från sin tidigare arbetsplats pga en incident och hoppas nu på att få stanna kvar utan problem på det nya stället. Drömmen om ett eget hus med självförsörjning är stor. Men drömmen blir inte långlivad.
Som alltid har Steinbeck ett underbart sätt att berätta och är du nyfiken på författaren men inte riktigt vågar ge dig i kast med de större böckerna än så rekommenderar jag varmt att börja med denna. Jag läste ut den på ett par timmar.
Betyg: 5

Vredens druvor av John Steinbeck


Jag berättade ju i ett tidigare inlägg att jag definitivt skulle läsa mera Steinbeck. Just precis det har jag nu gjort. Jag gav mig nämligen i kast med den roman han kanske förknippas mest med. Boken tog mig direkt. Skådeplats USA under depressionen på 30-talet. Familjen Joad blir som så många andra familjer vräkta från hus och hem och beslutar sig att söka lyckan som fruktplockare i Kalifornien. Drömmen om en bättre liv lockar och driver dom framåt på en resa som kommer att bli oförglömlig både för dom och för dig som läsare. En så vacker skildring av människors kamp om livet har jag nog aldrig läst. Och Steinbeck stressar sig aldrig genom orden. Han tar sig tid att förklara, beskriva och berätta och tack vare det så ser du hela scenariot framför dig och du lider, glädjs, skrattar och gråter med människorna i boken. Det här är en berättelse om krossade drömmar, gemenskap, kampen om överlevnad och ett lands historia. Läs den.


Betyg: 5


Gwen Stefani på globen 10/10

Som de flesta av Gwens fans har jag fascinerats av denna brud ända sedan No Doubt tiden och låten I´m just a girl. För mig blev hon i hemlighet en förebild och jag älskade allt som gruppen gav ut. När Gwen sedan bestämde sig att köra solo och så småningom släppte låten What you waiting for så blev allt bara bättre och bättre. Därför var det heller ingen tvekan för mig när biljetterna till hennes turnéstop i Stockholm släpptes. Jag skulle bara gå!
Vi väntade med spänning på att hon skulle komma ut (vi=Linnéa och jag) och när hon äntligen kom så reagerade iaf jag som jag alltid brukar. Jag kan liksom inte fatta att det är sant. Nu hade vi dessutom hamnat riktigt nära scenen vi såg henne riktigt bra. Fullt ös hela konserten och det märks väl hur hon snabbt tar kontakt med sin publik, hon har full koll på folk inte bara mitt framför scenen utan också längre bak i folkhavet och när hon helt plötsligt ber folkhavet dela på sig och bilda en lång gång rakt genom hela stadion tror man inte att det är sant. Men hon springer rakt ut i publiken och fortsätter upp på läktaren längst bak samtidigt som hon levererar låten "cool" på det coolaste sätt hon nånsin hade kunnat göra. Det är just såna saker som gör att man inte kan annat än älska Gwen. Höjdpunkterna var många men låtar som Hollaback girl och What you waiting for var enligt mig dom bästa under spelningen och det sköna bildspelet på skärmen bakom scenen får mig att längta tillbaka till Kalifornien. Och Gwen, ja hela hon är som en skön uppenbarelse framför oss under två timmar. Vi ville bara ha mer.

Kolla in några highlights från hennes turné:

CSS live i Globen 10/10

Jag brukar inte vara så keen on förband i vanliga fall. Därför höjde jag knappt på ögonbrynen när killen sa att Gwen hade ett förband från Brasilien med sig. Eller snarare, ett punk/synthband bestående mestadels av tjejjer.......
När vi kom till Globen hade dom redan börjat spela och eftersom vi inte hade nåt bättre för oss gick vi ner till ståplatserna för att lyssna och kolla. Döm om min förvåning när bandet faktiskt var skitbra!! Musiken var lätt gilla och frontbruden var nog bland det mest urflippade jag sett på länge. Iklädd en helkroppsdräkt bestånde av regnbågsmönster i paljetter intog hon scenen som om hon ägde den. Och förbanne mig, hon ÄGDE den!

Kolla in ett klipp här från en livespelning på TV så kanske ni förstår tjusningen.
Och lägg gruppbandet på minnet, för jag tror att vi kommer att få höra mer av dom i framtiden.